Tänker

Album #6 – Blue

All I really really want our love to do
Is to bring out the best in me and in you too
All I really really want our love to do
Is to bring out the best in me and in you
I want to talk to you, I want to shampoo you
I want to renew you again and again
Applause, applause – Life is our cause
When I think of your kisses my mind see-saws
Do you see – do you see – do you see how you hurt me baby
So I hurt you too
Then we both get so blue 

– Joni Mitchell, All I Want, 1971

Under en period lyssande jag bokstavligen dagligen på Blue, Joni Mitchells fjärde skiva från 1971. Det var en del av min dagliga rutin. Det första jag gjorde när jag kom innanför dörren efter en arbetsdag. 

Den finns i min ryggmärg. Mitt DNA. Den är min trygghet, och ständiga nyfikenhet. Den är vemodig men ändå stark och hoppfull. Den är som själva livet är. Glatt och sorgset om vart annat. 

Den var min inkörsport till ”ensam flicka/pojke med gitarr”-musik, och även om det blivit min kanske allra mest lyssnade genre så kommer ingen annan skiva, undantaget någon med Nick Drake och svenska Promise and the Monsters första, ens i närheten. 

Det kan låta tjatigt, men den är fulländad. Både musikaliskt och textmässigt. 

I remember that time you told me you said
”Love is touching souls” 
Surely you touched mine 
’Cause part of you pours out of me 
In these lines from time to time 
Oh, you’re in my blood like holy wine 
You taste so bitter and so sweet 

Oh I could drink a case of you darling 
And I would still be on my feet 
I would still be on my feet

– Joni Mitchell, A Case of you, 1971

Standard

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *