Sveriges Zappa?

Laddar inför långpass i morgon och träning igen. På Spåret på TVn och rödvinet upphällt. Småbarnsliv som det ska vara.

Eva Dahlgrens version av Kjell Höglunds Genesarets sjö fick mig att minnas skarven mellan mellan- och högstadiet då min bästa vän Lars var som besatt av Kjell Höglund. Själv började min musiksmak ta små steg bort från Niklas Strömstedt till amerikansk 80-talshårdrock som Guns N’ Roses och Aerosmith.

I den vevan dog Frank Zappa och genom en kusin blev jag introducerad till hans musik. En samlingsskiva med hans mest kommersiella låtar, Strictly Commercialblev min inkörsport till ett musikskapande som på många sätt format mig. Det visste jag förstås inte då, utan likt många andra stannade min fascination vid Bobby Brown Goes Down.

När jag skulle beskriva Zappas musik för kompisen Lars, föll det sig på något sätt naturligt att kalla honom en amerikansk Kjell Höglund. Mitt musikaliska referensbibliotek har sedan dess blivit avsevärt större, och jag inser att beskrivningen inte träffar mitt i prick. Men helt fel ute var jag nog inte. De är båda artister som struntat i konventioner, utmanat fördomar och gjort vad som fallit dem in utan tanke på publik framgång. Men musikaliskt har de nog inte mycket gemensamt… Döm själva.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *